Forskning och fakta
Här samlar vi relevant och aktuell forskning och faktaTexter om frågor som rör trans och könsdysfori
Har du tips på länkar eller artiklar kring forskning? Maila oss!
Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner redogör i detta betänkande för resultaten av kartläggning av transpersoners levnadsvillkor. Utredningens slutsats är bland annat att arbetet för att förbättra transpersoners levnadsvillkor måste stärkas på ett strukturellt plan, med förtydliganden av ansvar och uppdrag till myndigheter.
Utredningen lämnar förslag till åtgärder inom flera områden i syfte att stärka transpersoners ställning. Dessa områden är:
- Transpersoners levnadsvillkor
- Fler perspektiv på transpersoners levnadsvillkor
- Transpersoners psykiska hälsa
- Bemötande inom hälso- och sjukvården samt social omsorg
- Transpersoners fritid
- Transpersoners situation på arbetsmarknaden
- Administrativa problem för personer som ändrat juridiskt kön
- Nytt utfärdande av examensbevis, betyg och annan dokumentation vid ändrat juridiskt kön
- Transpersoner i statistiken
- Den könsbekräftande vården
- Levnadsvillkor för personer med intersexvariation
Socialstyrelsen har tagit fram flera olika kunskapsstöd för vård vid könsdysfori:
Broschyren beskriver vad könsdysfori är, vilken typ av stöd och behandling som kan vara aktuell och ger tips på var man kan få mer information. Den vänder sig både till personer med könsdysfori och deras närstående. Informationen baseras på Socialstyrelsens kunskapsstöd om könsdysfori.
Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete
Broschyren ska bidra till en bättre förståelse för tillståndet könsdysfori och därmed bättre bemötande av den vårdsökande. Den vänder sig till primärvården, den psykiatriska öppenvården, ungdomsmottagningar, socialtjänsten, elevhälsan och angränsande vårdområden.
God vård av vuxna med könsdysfori
Kunskapsstödet redogör för Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller specialiserad vård av vuxna med könsdysfori. Det innehåller även avsnitt om ekonomiska konsekvenser av rekommendationerna, etiska överväganden samt juridiska ramar för vården.
God vård av barn och ungdomar med könsdysfori
Kunskapsstödet innehåller Socialstyrelsens rekommendationer för vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Det tar även upp ekonomiska konsekvenser av rekommendationerna, etiska överväganden samt juridiska ramar för vården.
Administrativt stöd vid könsbyte
Socialstyrelsen vill också göra det enklare för personer som vill göra ett juridiskt könsbyte. Därför har myndigheten sammanställt 16 myndigheters rutiner vid juridiskt könsbyte i pm:et Administrativa problem för personer som bytt juridiskt kön.
Studie i långvarig uppföljning av transsexuella personer som genomgår könsbekräftande kirurgi: samarbetsstudie i Sverige.
Av Cecilia Dhejne, Paul Lichtenstein, Marcus Boman, Anna L. V. Johansson, Niklas Långström, Mikael Landen.
Department of Clinical Neuroscience, Division of Psychiatry, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, Centre for Violence Prevention, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden
Folkhälsomyndighetens rapport från 2015 om hälsoläget bland transpersoner i Sverige.
Cecilia Dhejnes (psykiater, sexualmedicinare, klinisk sexolog och överläkare på ANOVA (andrologi, sexualmedicin, transmedicin) vid Karolinska Universitetssjukhuset) avhandling för medicine doktorsexamen (P hd.)
RFSL har samlat information om hur könsbekräftande vård går till, och har också skrivit ett remissvar på DS 2018:11-Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och DS2018:17-Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen.
I den här PDF:en som RFSL har tagit fram finns många frågor och svar om könsdysfori.
Hemsidan Transformering.se har mycket information som berör könsidentitet och trans och riktar sig både till transpersoner och andra som vill lära sig mer.
Detta är en ny avhandling från Umeå universitet som analyserar vårdrelationer i transvården. Analysen av intervjuerna visar att deltagarna upplevde det svårt att navigera sig fram till, och inom, transvården. Kunskapsbrist, brist på psykosocialt stöd, väntetider och en beroenderelation till utredarna är hinder som deltagarna berättar om i sina möten med transvården. Kön rekonstrueras som binärt, stabilt och stereotypt inom transvården och handlingsutrymmet i relation till kön påverkades av normer både inom och utanför transvården. Flera av dessa hinder skapar upplevelser av ohälsa. För att överkomma hindren i transvården så tog flera deltagare kommando över vårdprocessen genom att ta reda på information, beställa hormoner via nätet och hitta psykosocialt stöd utanför transvården. Deltagarna omfamnade, förhandlade och gjorde motstånd mot den binära,stabila och stereotypiska konstruktionen av kön, exempelvis genom att använda strategiska berättelser och göra kön på andra sätt utanför transvården.
Av Ida Linander
unga transpersoner, Stopphormoner m.m
Rapport av L.E Kuper som innehåller en översikt över stopphormoner inklusive hur de fungerar, hur ordineras, och vilken forskning finns för att stödja användningen av dem.
Puberty Suppression in Adolescents With Gender Identity Disorder: A Prospective Follow‐Up Study
Studie kring varför stopphormoner kan anses vara ett värdefullt bidrag till behandlingen av könsdysfori hos ungdomar.
Utförd av av Annelou L.C. de Vries, MD, Thomas D. Steensma, MSc2, Theo A.H. Doreleijers, MD, PhD1, Peggy T. Cohen‐Kettenis, PhD2.
Studie kring att psykologiskt stöd och pubertetsdämpning är förknippad med en förbättrad global psykosocial funktion hos ungdomar med könsdysfori. Båda dessa insatser kan anses vara effektiva vid behandling av psykosociala funktionssvårigheter hos ungdomar med könsdysfori.
Utförd av Rosalia Costa, MD, Michael Dunsford, PsyD, Elin Skagerberg, PhD, Victoria Holt, MRCPsych, Polly Carmichael, PhD, Marco Colizzi, MD
OM "ROGD"
Rapid-onset gender dysphoria (ROGD) är en teori som formulerats av forskaren Lisa Littman. Littmans studie har fått skarp kritik från ett stort antal forskare och hon har nyligen fått göra en genomgripande revidering av sin artikel och sina slutsatser. Studien har fått skarp kritik på många olika punkter. Bland annat för att de föräldrar som besvarade enkäten rekryterades mestadels via forum för föräldrar som är skeptiska eller negativt inställda till sina barns könsidentitet och könsdysfori. Det är alltså inte ett representativt urval av föräldrar till ungdomar med könsdysfori. Littman ställde heller inte frågor till ungdomarna själva, utan enbart till föräldrarna. 76 % av de svarande föräldrarna anser att deras barn inte är transperson, 2,4 % svarar att de tror på sitt barn. Detta visar att det finns en stark snedfördelning i svaren och att de främst nått föräldrar som har en negativ inställning till sitt barns könsidentitet.
Why ‘Rapid-Onset Gender Dysphoria’ is bad science
Här finns också en artikel om varför ROGD inte är ett begrepp som går att använda.
WPATH POSITION ON “Rapid-Onset Gender Dysphoria (ROGD)”
World professional association for transgender health (WHAPT) (världshälsoorganisationen för personer som arbetar professionellt med könsbekräftande vård), har gjort ett uttalande om ROGD i september 2018. WPATH belyser behovet av ytterligare forskning om könsidentitet och kritiserar begreppet ROGD. De skriver bland annat (i RFSL:s översättning):
… [det är] både för tidigt och olämpligt att använda sig av till synes vetenskapliga beteckningar som gör att kliniker, medlemmar av communityt och forskare drar absoluta slutsatser om utvecklingen av könsidentitet hos ungdomar och om de faktorer som möjligen påverkar vid vilken tidpunkt en ung person tillkännager att hen är av ett annat kön än det hen blivit tilldelad vid födseln.