Hur ska den könsbekräftande vården utformas?

Socialstyrelsen håller just nu på att undersöka om den könsbekräftande vården borde definieras som ‘nationell högspecialiserad vård’. Som en del i den undersökningen tillsatte de en sakkunnig-grupp som fick i uppdrag att säga vilka delar av vården som de tycker är aktuell för nationell högspecialiserad vård samt att rekommendera hur många platser som vården borde finnas på. De är nu färdiga med sitt förslag och vill veta vad andra tycker om det.


Transammans kommer att skicka in sina åsikter kring sakkunnig-gruppens förslag (ett remissvar) den 1 oktober. Fram tills den 17 september har du som medlem möjlighet att skicka med dina åsikter. Sedan kommer förbundsstyrelsen fatta ett beslut om vad som ska stå i Transammans remissvar.


Efter att remissvaren kommit in kommer Socialstyrelsen fatta ett beslut kring om den könsbekräftande vården ska räknas som nationell högspecialiserad vård eller inte.


Vad innebär förslaget?

Förslaget som sakkunnig-gruppen har lagt fram innebär att vissa delar av den könsbekräftande vården ska begränsas till max 4 platser i Sverige. Dessa behöver då ansöka om tillstånd för att bedriva könsbekräftande vård. För att få ett sådant tillstånd måste de kunna visa att de har tillräcklig kompetens för att utföra vården.


De delar som är inkluderade är: psykiatrisk utredning, psykiatrisk uppföljning, endokrinologisk diagnostik och uppstart av behandling, underlivskirurgi, röstträning (logopedi) och stämbandskirurgi

De delar som inte omfattas av förslaget är: löpande hormonbehandling, fertilitetsbevarande behandling, hjälpmedel, hårborttagning, överkroppskirurgi, borttagning av livmoder, utredning av andra tillstånd, insatser som ej är relaterade till könsdysfori


Förslaget innebär också att barn, ungdomar och vuxna skulle få komma till samma klinik.


Dessutom föreslår sakkunnig-gruppen att klinikerna skulle ta ansvar för att utbilda andra delar av samhället kring transfrågor.


Vad är nationell högspecialiserad vård?

Att något räknas som nationell högspecialiserad vård innebär att det krävs ett särskilt tillstånd för att bedriva den typen av vård och att antalet ställen som får utföra den typen av vård begränsas. Enligt hälso-sjukvårdslagen ska vården räknas som högspecialiserad om den typen av vård:

  • är väldigt komplicerad
  • kräver kunskap inom flera olika områden
  • innebär stora investeringar (t.ex. om de behöver köpa in en särskild maskin)
  • inte behövs så ofta
  • inte behöver finnas i alla regioner

Att sakkunnig-gruppen föreslår att delar av den könsbekräftande vården ska räknas som högspecialiserad vård innebär att de tycker att ovanstående kriterier uppfylls. Håller du med?

Varför finns 'nationell högspecialiserad vård'?

Riksdagen beslutade om att instifta nationell högspecialiserad vård för att de tänkte sig att det skulle höja både kvalitén och effektiviteten inom utvalda vårdområden. De ville se till att patienter med samma sjukdom kom till samma läkare. De tänker sig att läkarna ska bli bättre på att utföra behandlingen om de får göra den många gånger. De tror också att det blir mer ekonomiskt effektivt om allt finns samlat på ett fåtal platser. Att göra något till nationell högspecialiserad vård skapar en möjlighet för staten att detaljstyra vården i större utsträckning. De kan till exempel sätta upp specifika regler för ett visst vårdområde. I övriga fall så är det regionerna som bestämmer det mesta om vården.

Vad tycker du?

Skicka ett mail till hej.transammans@gmail.com eller skriv ett meddelande till oss på Facebook. Vi vill höra alla stora och små funderingar!

Här hittar du förslaget i sin helhet